Personligt rekord!

Haha! Där satt den! Milen under 50 var ett av mina mål för året (det andra att klara halvmaran) och idag hände det.

Helt otippat egentligen.

Jag var osäker på om jag överhuvudtaget skulle springa idag eftersom jag kände mig lite seg av både åskväder och pollen, men tänkte att jag kunde väl hasa mig runt en bit i alla fall. Dessutom bestämde jag mig inte förrän jag redan var ute vilket spår jag skulle ta. Velade mellan 5 och 10 km, men upptäckte att de hade lagt om ett spår till 7 km, vilket kändes alldeles lagom. Jag har drygt 1 km för att komma dit, så det hade jag alltså redan avverkat (i 5.30-tempo).

Sen sprang jag bara. Och njöt. Tänkte mest på hur kul det är. Och vips hade jag sprungit 5-6 km. Då insåg jag att jag sprang rätt fort. Funderade lite på om jag skulle sänka farten lite eftersom jag vet att det kommer backar mot slutet, men ah.. jag körde på. När jag hade sprungit 8,5 km kom jag på att det här var ju läge för rekord faktiskt. Så jag bet ihop i de sista backarna och tog en extra sväng genom skogen på hemvägen för att det skulle bli 10 km. Tjoho! Det kändes fint att stoppa den klockan.