Jag måste påminna mig själv...

... om att det bara är drygt ett år sedan jag började springa igen. Och att det faktiskt är helt fantastiskt att jag överhuvudtaget kan!

Det är fullkomligt magiskt att mina ben, fötter, höfter, knän gör precis som jag vill. Att springa utan att det gör ont - det gör mig så lycklig. Jag lovar, jag njuter av varenda steg!

Tack kroppen. Tack livet. Dagens löptur satt fint, ända in i själen.